fredag 29 maj 2009

Klass, kön - men glöm inte funktionsnedsättningar

Socialstyrelsens folkhälsorapport är mycket intressant. Den belyser klass- och könsskillnader i hälsan på ett tydligt sätt. Eftersom hälsan i stort förbättras, förutom den psykiska hälsan hos unga kvinnor, så var det extra viktigt att Socialstyrelsen visade de stora och delvis ökande skillnader som finns.

Men det finns ett stort fel - personer med funktionsnedsättningar är inte särredovisade. I Folkhälsoinstitutets "Hälsa på lika villkor? - hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsedsättning" förra året, så framkom en ny dimension i folkhälsoläget. När man särskilt tittar på människor med någon funktionsnedsättning så visar det sig mycket tydligt att det är där den stora ohälsan i samhället finns. Och en tredjedel av denna stora ohälsa är onödig och beror inte på själva funktionsnedsättningen - det visar rapporten tydligt. Det handlar om det vanliga; de sociala livsvillkoren och levnadsvanorna.

När man jämför "övrig befolkning" med "personer med funktionsnedsättning" så blir ohälsan mycket låg hos övrig befolkning. De sociala bestämningsfaktorerna är också mycket tydliga; personer med funktionsnedsättning som saknar kontantmarginal och har låg utbildning har mycket högre ohälsa än personer med en funktionsnedsättning som har hög utbildning och hyfsad ekonomi.

Sammantaget tror jag att man lurar sig själv om folkhälsoläget, om man missar att se hur personer med funktionsnedsättning har det. Man kan helt enkelt missa de funktionshindrande faktorer som finns i samhället och som framkallar helt onödig ohälsa.

Det är bara att hoppas att Socialstyrelsens nästa rapport fångar upp den dimensionen.
För om man verkligen ser hur verkligheten ser ut, så tror jag att det skulle få stora konsekvenser för den politik som förs i samhället. De generella systemen får inte urgröpas - samtidigt som vissa riktade insatser behövs. Och hela den hälsopolitiska debatten skulle kanske se annorlunda ut; det är inte mer av "gym för redan friska" som behövs, utan insatser för dem som faktiskt mår sämst - helt i onödan.