Dags för solidariteten i valrörelsen

Vart har solidariteten tagit vägen i valrörelsen? Journalisterna verkar frossa i hur det ena eller andra förslaget slår för just DIG. Frågorna till partiledarna handlar också om detaljförslagen. Om jag var okunnig ideologiskt så skulle jag bli minst sagt förvirrad.
Jag börjar tror att vi hamnat i ett otäckt majoritetssamhälle, där medelklassen tror att de ska rösta på förslag som kortsiktigt "gynnar" dem. Så fel! Och så farligt på sikt!

Om ett samhälle ska hålla ihop så måste majoritetens intressen alltid vägas mot minoritetens. Krasst i det här valet: bättre att höja skatter för den som har jobb så att de som är arbetslösa eller sjuka får det bättre. Men då måste man få fram hur viktigt det är med solidaritet för att vi ska ha ett humant samhälle.

Men även av egoistiska skäl så kommer alla att må bättre på sikt om man bor i ett samhälle med små klyftor och där man själv kan vara trygg i vetskapen att om det händer även mig något, så behöver jag inte falla i ett svart hål.

Tänk förr när partiledarna fick diskutera med varandra, ta upp de frågor de själva ville - det var bättre! Politik handlar om visioner, inte detaljförslag. De rödgröna har allt att vinna på att prata solidaritet och jämlikhet.