Tyskebarn och skamvrå i Rosenbad

Morgontidningen idag (i det här fallet DN) var egentligen sprängfylld med stoff för debatt i folkhälsofrågor. Två artiklar fäste jag mig särskilt vid. Den ena handlade om de s.k tyskebarnen i Norge under andra världskriget, alltså de barn som föddes med en norsk mor och en tysk far. De kräver nu upprättelse för den diskriminering de utsattes för. I statistiken kan man se att de har lägre utbildning, högre självmordsfrekvens etc än snittet. Deras hälsa har påtagligt påverkats av den diskriminering de utsattes för som barn.

En kvinna berättar att hon som nioåring tänkte hoppa från en bro och dränka sig, för att hennes morföräldrar, som tog hand om henne, skulle slippa "skammen" av hennes blotta existens.

En annan kvinna i en annan artikel berättar om hur det var att ha en mamma som var schizofren. Jag la särskilt märke till att hon sa att hon inte tror att hon skämdes för mamman. De fick alltid ta hem kompisar, även om mamman betedde sig konstigt ibland. Däremot splittrades familjen tidvis - och det gjorde ont, hon saknade sin mamma, syskon och pappa under de perioderna. Men det var inte skammen som var hennes problem. Det var samhällets oförmåga att ge familjen det stöd de hade behövt; att få hålla ihop, få en hemhjälp.

Skam och diskriminering är viktiga orsaker till ohälsa resten av livet. Fortfarande diskrimineras många grupper i Sverige idag; funktionshindrade, homosexuella, invandrare. Och många är de barn som växer upp i familjer där de lever med "skam" av olika skäl.

Alla nya tongångar från regeringen kring försämringar i olika socialförsäkringar och allmänt "hårdare tag" ger mig obehagliga magkänslor. Hur många barn kommer inte det att drabba? Barn som växer upp med föräldrar som kanske kommer att bli ännu mer ekonomiskt drabbade, som kommer att känna sig än mer misslyckade - då kan barnen få stå där med "skammen" att ha föräldrar som inte "klarar sig". Och sånt skapar ohälsa. Istället sätts det alltmer fokus på nya barnuppfostringsmetoder- fast kanske är det regeringen som borde få en egen Supernanny? Kanske kan man inrätta en skamvrå i Rosenbad?