Eget ansvar - eller skyll dig själv?

Alltfler talar nu om individens ansvar för sin egen hälsa. Men vad står det för? Är det så humant som det låter?

Forskaren Signild Vallgårda skriver i Dagens Samhälle idag ett kritiskt inlägg kring folkhälsopropositionen.Hon menar att regeringen skriver om valfrihet och om behovet av hälsoinformation, men sen säger hon: "...att målet, som alltid, är att styra människor".Hon avslutar artikeln med: "Regeringen vill ha fria individer- som gör som regeringen vill".

Alltfler rapporter talar nu om att hälsan är en viktig förutsättning för regional och ekonomisk utveckling. Sett i det ljuset blir intresset från samhällets aktörer för att individerna ska leva hälsosamt lite mer tveksamt. Är det för den ekonomiska utvecklingen/samhällsekonomin som individerna bör hålla sig friska eller är det för människors egen skull? Att det helt enkelt är trevligare att vara frisk än sjuk?

Prioriteringscentrum i Linköpings förslag till Socialstyrelsen förra året om att ändra kriterierna för prioriteringar inom vården, innehöll bl.a. att individens eget leverne skulle spela roll för om vård skulle ges eller inte.

"Vi menar att det finns goda skäl för att utreda motiven till att komplettera den etiska plattformen med en ansvarsprincip. En sådan utgår från att alla människor är ansvariga både för sin hälsa och för sin vård utifrån sina individuella förutsättningar. Att vara ansvarig för sin hälsa innebär dels att se till att ohälsa
inte uppstår och dels, om den uppstått, se till att återskapa hälsa i så stor utsträckning som möjligt"....."Principen om egenansvar för sin hälsa innebär vid
resursfördelning att behov som uppstått på grund av bristande ansvar kan ges en lägre rangordning i förhållande till andra behov när resurserna inte räcker."

Det här förslaget har Socialstyrelsen avvisat. Tack och lov!!!!!

Hälsa och ohälsa är inte bara något som individen rår över själv. Dessutom lever människor i så olika sociala situationer att det torde vara helt omöjligt att med humanismen i behåll säga att "det är ditt eget fel att du är sjuk, så du får ställa dig längst bak i kön även om du är väldigt dålig, eller också får du betala ur egen ficka".

"Skyll dig själv" kan plötsligt bli den obehagliga baksidan av framsidan: det egna ansvaret och valfriheten.

Och i dagarna har det också kommit en ny bok på SNS; "Vi vill inte bli gamla - som äldreomsorgen ser ut". Den går ut på att den som har pengar ska kunna köpa sig en bättre vård, men med samhällets pengar som grundplåt. Det låter också "rätt", men konsekvenserna? Att bara de som har pengar får tillgång till god vård och de andra får hålla tillgodo med överlevnadsminimum? Och så urartas de sämst ställdas vård ännu mer, eftersom antagligen det blir betydligt mer attraktivt att jobba på de ställen där det finns högre personaltäthet och en finare miljö. Vem ska vårda de andra då? Boken går också ut på att "vi ska ta ansvar" för vår egen ålderdom.

Jag börjar bli lite rädd.

Jag vill att alla människor ska ha rätt till en god vård, oavsett om man har pengar eller inte. Jag vill att samhället på alla sätt ska främja hälsa. Jag vill också att människor ska få styra över sina egna liv. Men jag vill inte att samhället bestraffar den som inte "skött sig" eller lyckats skrapa ihop tillräckligt med pengar för sin vård.

Hälso-och vårdpolitiken får inte bli sin egen fiende.