tisdag 31 mars 2009

Blodgivarideologi krävs mot näringslivets rofferi

Visserligen skriver väl alla om bonusar och VD-löner just nu, så vad har jag att tillföra? Men jag kan inte sluta grubbla över att vi som jobbat ideellt eller politiskt eller de som är hårt arbetande generaldirektörer eller statsråd - att vi/de skulle ha jobbat hårdare om vi haft högre lön? Nej, det skulle vi inte!

Varför är det så annorlunda för näringslivets toppar? Måste man enbart tänka på pengar, för att man ska bli en bra VD? Ja, utifrån aktiebolagslagen ska man tänka på företaget. Kanske man bara kan rekrytera människor som även för sin egen privata del bara har pengar i skallen? Är det alltså omöjligt att hitta människor med en moralisk kompass - om själva grejen är att man ska tjäna pengar? Visserligen ska man göra så att företaget tjänar pengar, men kanske den personligheten kräver en person som även är likadan för sin privata del?

Nej, jag tror inte det - inte om samhället ska överleva. De bästa VD:arna i fortsättningen måste vara sådana som har både personlig moral och allmännyttans intresse som en grund för att arbeta, även om företaget ska tjäna pengar. Kanske de bästa direktörerna blir de som har en hög lön, men ändå inom det begripligas gräns? (100.000- 200.000 kanske?)Tänk om det skulle bli pinsamt med att ha för hög lön! Det skulle visa att man var en girigburk utan moral..

Tänk på blodgivarna! Tänk hur man diskuterat ersätttningsnivån där. Om man gav för stora ersättningar så skulle det kunna locka personer som bara vill tjäna pengar, men som kanske inte är så lämpliga blodgivare. Nu får man lite ersättning som "tack- för- hjälpen"- men ingen blir blodgivare av det skälet.

Dags för blodgivarna att bli framtidens direktörer!

Inga kommentarer: