fredag 21 augusti 2009

Folkhälsoinstitutet måste sluta vara lydig knähund till regeringen!

Man får inte skriva som Folkhälsoinstitutet gjorde i ett pressmeddelande i veckan. Inte om man vill vara en seriös myndighet inom folkhälsoområdet. "Brist på fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor, tobaksbruk och alkoholkonsumtion – våra levnadsvanor – är tillsammans den största orsaken till sjuklighet och förtida död."

Det är inte sant om man uttrycker det så.

WHO:s stora kommission under ledning av Michael Marmot har pekat ut de sociala bestämningsfaktorerna för hälsan. Man kan inte gå förbi att ett lands inkomstfördelning och statusskillnader mellan människor starkt påverkar hälsan. Den relativa fattigdomen har en mycket stor inverkan på folkhälsan - det är bara att se på alla internationella siffror som finns. Jämlikhet och fördelning av inkomster är alltså en bestämningsfaktor för hälsan som ingen hälsoupplysare kommer ifrån.

Det som också är så belagt är att människors livsvilkor, som påverkar deras stressnivå, mycket starkt påverkar den psykiska och fysiska hälsan och även immunförsvaret. Ensam, låg inkomst och inget jobb - tala om stress! Och det är en stress som direkt påverkar hälsan negativt, alldeles oavsett hur "sunda" levnadsvanor individen har i övrigt.

Internationellt talar man nu mycket om "orsakernas orsaker". Det gör även Socialstyrelsen i sin senaste folkhälsorapport, där man konstaterar att rökning är en viktig förklaring till de stora klasskillnaderna i hälsa. Men i samma andetag påtalar Socialstyrelsen att man måste se till det som finns "bakom".

Levandsvanor är alltid kopplade till människors sociala grupptillhörighet och skiljer sig alltså mellan olika "kulturer" i samhället. Naturligtvis kan alltid enskilda individer bryta mönstret. Men folkhälsopolitik handlar om att se mönster och strukturer och på befolkningsnvivå ge förslag på insatser. Att människor som idag har högre stressnivå, mindre makt, mindre pengar, lägre utbildning också har mer ohälsosamma levnadsvanor hänger alltså ihop.

Självklart ska samhället i hela sin verksamhet arbeta hälsofrämjande, i sina egna verksamheter som i skola och omsorg erbjuda bra mat och möjlighet till fysisk aktivitet för alla, (så är det inte idag.)Och självklart ska hälso- och sjukvården i sina samtal med enskilda individer visa på sambanden mellan levnadsvanor och ohälsa. I det enskilda patientmötet kan man göra mycket. Det är dags för sjukvården själv att inte medikalisera allt och skriva ut läkemedel för allt, när det är sånt som går att åtgärda på annat sätt. Om individen vill, kan och orkar.

Men! Det är inte denna helhetsbild Folkhälsoinstitutet basunerar ut till svenska folket i sitt pressmeddelande. Man bortser från de "stora" sakerna, som relativa inkomster och stressnivå. Man bortser från "orsakernas orsaker" när man talar om levnadsvanornas påverkan på hälsan. I sitt allmänna språkbruk talar man alltmer om verktyg och metoder för att få folk att ändra sina levnadsvanor. Men resten av sitt uppdrag, har de glömt det? Även om de säger att de kanske skickar ut andra pressmeddelanden kring det, så får man aldrig förfalla till så enkla slutsatser som i det här pressmeddelandet. Då bidrar man till att sprida myter om hälsans orsaker.

Den folkhälsopolitik som antogs av riksdagen 2003 med olika målområden och med utpekande av viktiga bestämningsfaktorer för hälsan gäller fortfarande. Även om den borgerliga regeringen i sina uppdrag till Folkhälsoinstitutet nu nästan helt betonar individens levnadsvanor och levnadssätt och blundar för de andra faktorerna. Självklart måste FHI som myndighet utföra en sittande regerings uppdrag. Men Folkhälsoinstitutet ska inte vara en lydig knähund till olika politiska uppfattningar - de ska fullfölja riksdagens uppdrag att ge kunskapsunderlag kring allt som påverkar hälsan. Sedan får politikerna av olika kulör dra sina politiska slutsatser.

Skärpning Folkhälsoinstitutet!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jättebra och viktiga synpunkter! Reagerade själv på pressmeddelandet och tycker verkligen att ett institut som FHI inte borde göra sådana misstag. Speciellt i tider som dessa där välfärd hotas och samhället individualiseras är det viktigt att vara tydlig i att det är livsvillkor och strukturella villkor som är det centrala i folkhälsoarbetet.
bra skrivet och hoppas det får genomslag!!
Jessika Svensson

Anonym sa...

Utmärkt bra inlägg! Hoppas det får genomslag och en tankeställare till Folkhälsoinstitutet.

Elisabet

Markus Blomberg sa...

Så jäkla bra inlägg!