Makten och hälsan

I regeringens nya folkhälsoproposition framhålls att man vill främja den enskilda människans intresse, ansvar och möjligheter att ta hand om den egna hälsan.Man lyfter fram begreppet "empowerment" som ofta används i hälsofrämjande sammanhang.

Men vad menas egentligen? Jag råkade nyligen läsa en uppsats från Lunds universitet av Joel Hedegaard, som analyserat empowermentbegreppet från "Freire till folkhälsa." Den satte lite ord på mina egna tankar och allmänna olust inför empowermentbegreppet i folkhälsosammanhang. Jag har aldrig någonsin använt begreppet,därför att jag uppfattat att man avpolitiserat och förenklat maktfrågorna när folkhälsoarbetare bara pratat om "empowerment" som ett led i att främja individens val av hälsosammare levnadsvanor.

Den som har kontroll över sitt liv i vid mening mår bättre än den som lever under livsvillkor som han/hon har svårt att styra över själv. Nu senast har det visat sig i forskningen kring depressioner, de som har tillgång till pengar är mer sällan deprimerade än andra. Att vem som har makten över mitt liv - jag själv eller sociala livsomständigheter som jag inte så lätt kan påverka- har en alldeles enorm påverkan på min hälsa, det är uppenbart.

Men jag har en smygande känsla av att den som använder empowermentbegreppet inte ser de samhälleliga maktstrukturer, som i de närmaste omöjliggör för många individer att i verklig mening styra sitt liv.

I Freires "Pedagogik för förtryckta" så handlade det om att möjliggöra en frigörelse från överhetens förtryck, så att individen inte skulle bli ett offer för de rådande värderingar som gällde. Men att man också tillsammans skulle kunna omvandla samhället så att bättre villkor kunde ges.

I det empowermentbegrepp som nu används är det nästan det motsatta: stärk individen så att hon kan leva hälsosamt. Målet för samhället är att folkhälsan blir bättre, då måste individerna ta mer ansvar för sina levnadsvanor och börja leva sundare. Och då är ett stärkande av individens makt ett led i detta.
Alltså: det är samhället som vill att individerna ska ändra sina levnadsvanor och för att möjliggöra detta vill man på marginalen stärka individen.

Men då glömmer man att så många andra saker påverkar hälsan, sådant som har med "stora" maktfrågor att göra; inkomstfördelning, arbetsliv, bostadspolitik m.m. Min erfarenhet är att de stora hälsoskillnader vi ser i befolkningen handlar om just att vi lever under så olika sociala villkor. De levnadsvanor individen till synes "väljer själv" är ett utslag av den sociala tillhörighet man har, men det är också viktigt att veta att den sociala positionen i sig påverkar hälsan mer än en och annan riskabel levnadsvana. (professor Michael Marmot, som leder den stora WHO-kommissionen om de sociala villkorens inflytande på hälsan)

När man då talar om "empowerment" för att individen ska leva mer hälsosamt, bortser man från de grundläggande förhållanden som skapar individens livssituation. Man blundar för de stora maktfrågorna och pekar på de små, men bara av ett syfte: att det är bra för samhället om folk lever sundare.

Då har man missat både att det är andra saker som i grunden påverkar människors hälsa - och man har också missat att det finns en gräns för när samhällets påverkan på levnadsvanor är sund och när den blir högst osund. Delar av folkhälsohistorien förskräcker, ta lärdom av 30-40-talens sundhetsideal och tvångssteriliseringar- då handlade folkhälsa om att "människomaterialet skulle förädlas" och andra idag högst inhumana värderingar.

Jag tycker inte det är konstigt att regeringen använder empowermentbegreppet, det har använts länge i hälsofrämjande sammanhang. Men när en regering använder begreppet vill jag veta vad man lägger i orden. Och vilken makt individen egentigen ska ges? Ska den vara så stor att den undergräver andra människors frihet - vilket kan bli effekten om den offentliga sektorn rustas ner t.ex.? Maktbegrepp är aldrig oskyldiga. Och folkhälsofrågor är inga ofarliga, snälla frågor som är "behjärtansvärda" och som gärna "besjälade" kvinnor får ägna sig åt, som jag tycker det låter ibland på en del aktörer. Det handlar om människosyn, makt och politik.