tisdag 11 november 2008

Är hälso- och livslängdsskillnader mellan könen mer en politisk fråga än en biologisk? Tankespår 4.

Här kommer fjärde tankespåret från min föreläsning när Gunnar Ågren avgick:

Skillnaderna i medellivslängd mellan män och kvinnor har länge ansetts som biologiska. Kvinnor har betydligt större ohälsa och är sjukare än män, samtidigt som män dör flera år tidigare.

Det finns inga bevis för att det handlar om biologiska skillnader, i alla fall inte så stora. Eller att skillnaderna ska vara som de ser ut just nu. Skillnaderna har kraftigt skiftat över tid, de har t.ex. varit mycket små när det varit starka alkoholrestriktioner i vårt land - då levde männen genast längre. I Danderyd är t.ex. livslängden för män betydligt högre än för kvinnor i många andra kommuner. Och i vissa kommuner ligger männen över rikets genomsnitt och kvinnorna samtidigt under riksgenomsnittet! Att livslängden alltså är både socioekonomiskt betingad och genusrelaterad är helt uppenbart.

Mäns livslängd ökar nu snabbare i Sverige än vad kvinnors livslängd ökar, vilket bl.a. beror på att den överdödlighet som män tidigare har haft i våldsam död och i hjärt-kärlsjukdomar minskar – och det handlar delvis om förändringar i vad som anses som ”manligt”. En jämställdhetsutveckling om man vill uttrycka det så.

Samtidigt ökar inte svenska kvinnors livslängd på samma sätt som kvinnornas medellivslängd ökar runt Medelhavet eller i Japan. Svenska kvinnor leder inte längre livslängdsligan, vi lever nu flera år kortare än i flera andra länder. Orsaken till att svenska kvinnor sackar efter i medellivslängd har aldrig analyserats på djupet. Tobaksbruket är en viktig orsak, men tveksamt om det är den enda.
Unga kvinnors mycket försämrade psykiska hälsa är ett varningsrop till hela samhället, som delvis måste grunda sig på att det finns så olika förväntningar på kvinnor och män.

Min slutsats är att man inte längre kan ”acceptera” att kvinnor är sjukare än män samtidigt som det anses ”naturligt” att män ska leva så mycket kortare. Sammantaget är utvecklingen av livslängden och hälsoskillnaderna mellan könen en samhällspolitisk fråga, mycket mer än en medicinsk eller genetisk fråga. Det finns mycket som talar för att både män och kvinnor skulle kunna leva både längre än idag och kanske nästan lika länge.

Hälsa och livslängd måste analyseras mycket mer ur ett genusperspektiv, för att kunna leda fram till politiska insatser. Detta om något är en viktig uppgift för folkhälsoarbetet och folkhälsoforskningen.

Inga kommentarer: