måndag 8 januari 2007

Fetma i glesbygden

I dagens tidningar står det att kvinnor och män i den svenska glesbygden oftare är feta, rökare eller snusare och de äter mindre frukt och grönsaker än män och kvinnor i resten av Sverige. Män i glesbygd har också riskablare alkoholvanor och högre självmordsfrekvens. Man refererar till Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät, där det också står att sämre hälsa än genomsnittet också finns i storstädernas förortsområden.

Jag vet inte om Gunnar Ågren blivit felciterad i DN,men där säger han:
"Glesbygden avviker påtagligt från riksgenomsnittet. Man har där höga ohälsotal- som att många är sjukskrivna. Då har man sagt att det beror på att sysselsättningen är dålig. Men det finns mycket som tyder på att det är sämre hälsa som ligger bakom, och det som framför allt ger utslag är kost och motion."

Det är både sant och falskt. Eller problemet med hönan och ägget..

De starkaste utslagen för hälsa utgör social position och utbildning. Ju högre upp på statusstegen du kommer, desto bättre blir hälsan. Sambanden med levnadsvanor är förstås också påtagliga, du ändrar till mer hälsosamma levnadsvanor i takt med högre utbildning, mer pengar, bättre status. MEN!!!! Det handlar inte bara om det, högre status ger också bättre hälsa, även om levnadsvanorna är lika.

Att glesbygdens människor (och i vissa förorter) mår sämre och har mer ohälsosamma levnadsvanor är uppenbart. Men är orsaken att de äter fel och rör sig för lite, eller är orsaken att de har sämre möjligheter till jobb och lägre utbildning?
Ja svaret är förstås både och.
Utan ägg ingen höna, utan höna inga ägg.
Det gäller att hålla både maten och klassfrågorna i luften samtidigt!

Inga kommentarer: